Med 25 deltagare, i varierande åldrar, kunde tjejerna delas upp i två olika grupper.

På schemat: Fyra intensiva träningspass vardera. Både lördag och söndag.

– Det är roligt att det finns sådant intresse för det. Särskilt med tanke på att det här var första gången vi anordnade det, säger Emelie Gustavsson, som nu gjort sin idé till verklighet.

Artikelbild

| Ronja Hägglund tog hoppet och efterföljande kurva bra.

Hon fortsätter:

– Även om tjejer som kör motocross blir allt fler är det inte så många i varje klubb. Så när det bara är tjejer på banan vågar man antagligen lite mer än man normalt sett gör när det är blandat. Det känns viktigt att få båda delarna.

Trots att det skiljde en hel del i både ålder och erfarenhet bland de som var på plats ett par mil utanför Åtvidaberg i helgen – så märktes det att gemenskapen var stark.

– Vi brukar säga att vi delar upp oss i snabba och supersnabba. Och även om det är väldigt mycket cross så gör vi så himla mycket annat tillsammans också, berättar Emelie, precis efter den gemensamma lunchen.

Artikelbild

De två tränarna, Nathalie Kane och Frida Östlund, som fanns på plats tillhör bägge den absoluta Sverigetoppen bland kvinnliga motocrossförare.

Nathalie Kane är ursprungligen från Irland men har radat upp fem raka SM-guld under de senaste åren.

Artikelbild

– Jag kom hit 2014 och har lyckats vinna varje år sedan dess. Mitt mål är alltid att vara bäst och kan jag göra om det i år igen så blir det nytt rekord i flest gånger på raken.

Kane är imponerad över det hon sett hos tjejerna.

– Först och främst är det häftigt att se hur alla hjälper varandra och försöker bli bättre. Banan här är tekniskt utmanande vilket gör att det blir väldigt bra träning. Från det första passet tycker jag man kan se att alla tagit steg framåt. Det är lite coolt att tänka sig att någon här mycket väl kan ta ett SM-guld i framtiden.

Sporten är enormt fysiskt krävande och tjejerna på plats berättar att en puls på omkring 200 inte är ovanligt.

– Det är både styrka och kondition i varenda muskel i hela kroppen. Du rör dig fram och tillbaka konstant, konstaterar Emelie Gustavsson.

Ronja Hägglund, 12, har tagit sig från Västervik och tillhör en av de yngre crossförarna på banan.

– Det är jätteroligt. Jag började för ungefär ett år sedan och gillar nästan allt.

Kan det inte vara lite läskigt också, på en sån stor bana?

– När man inte har kontrollen på styret kan det bli lite läskigt. Men om vi trillar har vi massa skydd på oss, plus att vi har lärt oss att det bara är att hoppa upp och köra direkt.